Ogräsmedel med försämrad effekt? Vi har lösningen!
Få reda på vilka herbicider som är effektiva mot renkavle, engelskt rajgräs och annat ogräs på din åker.
Vetenskaplig metodik
Våra resistenstester är utformade enligt en definierad vetenskaplig metodik för precisa resultat och bästa resultat på din åker.
Fler än 2 000 nöjda kunder
Framgång i 13 länder
Förutom Tyskland-Österrike-Schweiz stöttar vi lantbrukare i Frankrike, Sverige, Danmark, Luxemburg, Nederländerna, Belgien, Rumänien, Litauen, Polen och Chile med ogräsbekämpning och renare såddar.
Agris 42 resistenstest för renare såddar och urval av effektiva herbicider
För varje ogräsart undersöker vi vilka herbicider som fortfarande är verksamma och hur stor effekt du kan förvänta dig. Vår undersökningsprocess är utformad enligt de senaste vetenskapliga metoderna och vi kan testa alla blad- och markaktiva herbicider åt dig.
Det lönar sig redan vid fält på 3 ha!
Så här går du vidare
Följ de enkla stegen nedan för att ta reda på vilka herbicider som fortfarande är effektiva på din mark och mot dina ogräs, till exempel rävsvans och rajgräs!
Hämta ett samlingsprov på dina ogräs
Nu är det vår tur: Resistensundersökning i växthus.
Få fram resultat och applicera effektiva herbicider
Precision och kvalitet
för din framgång
vårt toppmoderna växthus
Vanliga frågor
Här hittar du de vanligaste frågorna på temat korrekt provtagning för resistensundersökning
Hur tar man ett prov för resistensundersökning?
Resistenskitten som du får av oss när du har beställt en resistensundersökning omfattar instruktioner för att ta provet, förpackningsmaterial och beställningsformuläret där du kryssar för vilken analys du vill ha. Sedan fyller du motsvarande en kaffekopp (200 ml) med mogna fröer i den påse som finns i kittet, och skickar den tillbaka till oss. Provtagning kan vanligtvis utföras från början av juli och tar cirka 15 till 30 minuter per fält.
Var kan jag ta ett prov?
Vi behöver ett prov av mogna ogräsfrön. Hos grässlag som renkavle kan det göras när de första fröna faller ut ur toppen på axet.
Samla sedan in resten av fröna från flera plantor tills du har ungefär lika stor mängd som ryms i en kaffekopp.
Skicka sedan in det till oss.
Kan jag blanda frön från flera fält?
Vi rekommenderar att inte göra det, eftersom våra resultat visar att resistenssituationen kan skilja sig åt, även på fält som har brukats på liknande sätt.
Av den anledningen bör man antingen samla in ett separat prov från vardera fält, eller fokusera på färre fält.
Det underlättar tolkningen av resultatet.
På hur många ställen på fältet ska jag samla in fröer?
På samma sätt som när man tar jordprover behöver man ta ett representativt samlingsprov för att kunna få ett tillförlitligt resultat.
Om man ser flera fröställningar på samma fält bör man ta ett blandprov från dem.
Om man vill behandla delytor separat eller om man har använt olika herbicider på olika delytor bör man se till att inte blanda ihop dessa delytor när man tar provet.
Behöver jag en referensyta?
Nej. I teorin behövs en referensyta bara om det de plantor som återfinns på den ytan inte tidigare har behandlats med en herbicid. Resistens uppträder fröställningsvis, och därför är sannolikheten hög att man väljer fel plats när man söker en referensyta. Dessutom behöver man flera referensytor på olika delar av ett fält för att få ett representativt prov, för att kunna ta hänsyn till eventuella skillnader inom fältet.
Hur många fält ska jag undersöka?
Det går inte att lämna ett generellt svar på den frågan. Det viktiga är att i god tid skapa sig en bild av resistenssituationen i din verksamhet, för när resistens väl har fått fotfäste går det inte längre att bli av med (se stycket ”Ineffektiva herbicider på grund av resistens?”). Om fröställningar återstår efter appliceringen kan det vara ett första tecken på att resistenta plantor brer ut sig på fältet.
Jag är inte nöjd med herbicidens effekt, har jag fått resistens?
Det går inte att lämna ett generellt svar på den frågan,
men vi har observerat att resistens är upphov till bristande effekt i mer än 50 % av alla fall i fält.
Ineffektiva herbicider på grund av resistens?
Nedan hittar du användbar information om hur herbicidresistens uppstår, hur man hanterar och hur man förebygger det.
Vad är herbicidresistens?
Herbicidresistens är en naturligt förvärvad egenskap hos växter att överleva en herbiciddos, som i andra fall skulle ha varit dödlig.
Det betyder ofta vid användning i fält att den mängd som applicerar inte längre får någon effekt.
Hur uppstår herbicidresistens?
Herbicidresistens är en naturlig egenskap och orsakas inte av användning av herbicider. Men den resistenta egenskapen blir med tiden alltmer selekterad om man fortsätter att använda samma herbicid. Man utgår från att mellan 1:100 000 och 1:10 miljoner plantor bär på den här egenskapen utan att herbicidresistens uppstår. Vid bestånd med en täthet på 1 000 plantor/m2 är därför mellan 1 och 100 plantor resistenta före första applicering av herbiciden. Med ökande herbicidanvändning och utan hänsyn till jordbruksfaktorer förskjuts förhållandet ytterligare i förmån för de resistenta plantorna.
Vad kan man göra mot resistens?
Först bör man genomföra en resistensundersökning för att fastställa vilka herbicider som fortfarande är verksamma, eftersom det inte finns en enda resistens. Testet ger sedan en överblick över vilka herbicider (och i vilka kulturer) du kan fortsätta att använda. Det hjälper dig även att planera riktade justeringar i växtföljden och andra åtgärder i jordbruket.
Hur lång tid tar det för resistensen att försvinna igen?
Det går inte att ge ett generellt svar på den frågan, men inom 10 till 20 år kan man inte räkna med att herbicidernas effekt återställs.
Forskningen pekar snarare på mer än 50 eller 100 år.
Därför är det desto viktigare att reagera i tid och skapa sig en bild av resistensläget.
Hur breder resistens ut sig i Europa?
Sedan 60-talet utförs vetenskaplig forskning på temat herbicidresistens.
Trots det fanns det fram tills nyligen ingen möjlighet att utföra prisvärda förebyggande tester, och nu finns resistensmekanismer hos 82 arter av grödor, mot 22 av 28 verkningsmekanismer.
Av dessa är bara några ogräsarter av agronomisk betydelse.
Hit räknas i Europa framför allt renkavle och engelskt rajgräs, men i allt högre grad även kösor och lostor.
Teamet hos Agris42
Vi jobbar för att du ska ha rena ytor, högre utbyte och mer glädje i odlingen!
Vårt team av erfarna lantbruksforskare och lantbrukare arbetar outtröttligt med att hjälpa dig att få kontroll över dina problem med renkavle, engelskt rajgräs och andra ogräsarter.
