På den här sidan tar vi upp de vanligaste frågorna om herbicidresistens, resistenstestning och resistensförhindrande åtgärder.
Resistenstest
Wie sammelt man eine Probe für eine Resistenzuntersuchung?
Beställ resistenskit på vår webbplats med instruktioner för insamling av provet, förpackningsmaterial och beställningssedeln för att kryssa för den önskade analysen. Samla sedan en kaffekopp full av mogna frön och skicka dem till oss. Provtagning är vanligtvis möjlig från början av juli. Du kan beställa resistenskitet här.
Du hittar en video om provtagningen här:
Wann kann ich eine Probe sammeln?
Vi behöver ett prov bestående av mogna ogräsfrön. När det gäller gräs, som t.ex. renkavle, uppnås detta vanligtvis när de första fröna faller ut vid axets spets. Ta sedan bort de återstående fröna från flera plantor tills du har ungefär en kaffekopp full och skicka det till oss.
Kann ich die Samen von mehreren Feldern mischen?
Vi rekommenderar inte detta, eftersom våra resultat visar att resistenssituationen kan variera även på fält som tidigare har odlats på samma sätt. Därför bör man antingen samla in ett separat prov från vart och ett av dessa fält eller koncentrera sig på färre fält. Detta underlättar tolkningen av resultatet.
An wievielen Stellen soll ich Samen im Feld sammeln?
I likhet med jordprovtagning är det endast ett representativt prov som samlas in från flera ställen på fältet som ger ett meningsfullt resultat. Sollten mehrere Nester sichtbar sein, sollte eine Mischprobe dieser Nester gesammelt werden. Om du vill behandla delytor specifikt eller om du har sprutat olika herbicider på olika delytor bör du se till att dessa delytor inte blandas när du tar prover.
Brauche ich eine Nullparzelle?
Nej. Teoretiskt sett skulle det vara meningsfullt med en obehandlad mark, eftersom de växter som hittas där inte har valts ut i förväg med en herbicid. Men eftersom resistensen först uppträder i fläckar är sannolikheten stor att obehandlade marken upprättas på fel plats. För att få ett representativt urval av fältet skulle man dessutom vara tvungen att skapa flera obehandlade områden på olika platser för att ta hänsyn till eventuella skillnader i fältet.
Wieviele Felder soll ich untersuchen lassen?
Det går inte att ge ett generellt svar på det. Det är viktigt att du får en uppfattning om resistenssituationen på din gård så tidigt som möjligt, för när ett resistensproblem väl har etablerats kan du inte längre bli av med det (se ”Viktigt att veta om resistens”). Om fläckar finns kvar efter appliceringen kan det vara det första tecknet på att resistenta växter förökar sig på fältet.
Ich bin mit der Herbizidwirkung nicht zufrieden, handelt es sich um Resistenzen?
Det går inte att ge ett generellt svar på det. Vi kan dock konstatera att resistens är orsaken till mer än 50 % av de fall där effektiviteten är dålig på fältet. I ett blogginlägg har vi sammanfattat några ledtrådar som talar för eller emot resistens. Klicka här för att läsa artikeln.
Saker att veta om resistens
Was ist Herbizidresistenz?
Herbicidresistens är en växts naturligt förvärvade förmåga att överleva en herbiciddos som annars skulle vara dödlig. För användning på fältet innebär detta ofta att de appliceringsmängder som används inte längre har någon effekt.
Wie entsteht Herbizidresistenz?
Herbicidresistens förvärvas naturligt och orsakas inte av användningen av herbiciderna. Egenskapen selekteras dock gradvis bort genom den frekventa användningen av samma herbicider. Man antar att mellan 1:100 000 och 1:10 miljoner plantor har denna egenskap om ingen herbicid används. Med en beläggningsgrad på 1 000 plantor/kvm är mellan 1 och 100 plantor per hektar resistenta innan den första appliceringen av herbiciden. Med ökande herbicidanvändning och utan hänsyn till agronomiska faktorer ändras förhållandet ytterligare till förmån för de resistenta växterna.
Was lässt sich gegen Resistenzen unternehmen?
FELE FEL FELE Testet ger dig en överblick över vilka herbicider (i vilka kulturer) du fortfarande kan använda och du kan på så sätt planera justeringar av växtföljden och agronomiska åtgärder på ett målinriktat sätt.
Wie lange dauert es bis Resistenzen wieder verschwinden?
Det finns inget generellt svar på denna fråga, men det är osannolikt att herbicidverkan kommer att återställas inom 10-20 år. Forskningen tenderar att utgå från mer än 50 respektive 100 år. Det är därför ännu viktigare att reagera tidigt och skaffa sig en bild av resistenssituationen.
Wie verbreitet sind Resistenzen in Deutschland?
För en detaljerad analys baserad på våra senaste testresultat, se denna bloggartikel: https://agris42.de/resistenzsituation_deutschland/
Herbicidresistens har varit föremål för vetenskaplig forskning sedan 1960-talet. Trots detta fanns det fram till nyligen inget billigt, förebyggande testalternativ, vilket innebär att resistens mot 22 av 28 verkningsmekanismer för närvarande förekommer hos 82 grödor i Tyskland. Det är dock bara vissa av dessa ogräs som är av agronomisk betydelse. I Tyskland är det framför allt renkavle och kösa, men i allt större utsträckning även rajgräs och taklosta.